Ny kategori: Gäst

Imorgon kväll kommer jag att starta upp en ny kategori här i bloggen. Det blir en kategori som jag tänker kalla ”Gäst:” och som ni säkert förstår handlar det om en gästblogg. Min förhoppning är att jag kommer att fortsätta med denna kategori och presentera blogginlägg från spännande fotografer med inriktning på natur/djur och resa.

Vem som premiärbloggar som gäst får ni reda på imorgon, men jag kan redan nu berätta att det är en fotograf som trots sin unga ålder har fått ihop ett riktigt fin och intressant portfolio och dessutom kommer det att handla om ett ställe jag verkligen vill besöka.

Utklippan – 55.57 N / 15.42 E

Jag har lagt in ett helt nytt album på hemsidan. Jag har benämnt det Utklippan - 55.57 N / 15.42 E och det innehåller ett antal bilder tagna på just ön Utklippan under åren 2008 – 2011. Albumet hittar man här:

http://www.avipics.se/index.php?option=com_flickr&Itemid=9&set=72157626773475866

En vecka som Cliffhanger

 
Ikväll åker jag ner till Blekinge och Torhamns udde för att under morgondagen åka båt ut till Utklippan. Det är alltså dags för den klassiska och traditionsbundna veckan på denna underbara sydostliga utpost i den blekingska skärgården. Som vanligt blir det härligt sällskap med mat och dryck, ringmärkning, fågelskådning och självklart en hel del fotande.

Jag kommer säkerligen skriva några inlägg i bloggen under veckan, så håll utkik…

Chambal Safari Lodge

Efter att tåget från totalt blivit över 7 timmar försenat kom vi tillslut fram till Agra. Rejält trötta och utslitna klev vi av och blev snabbt haffade av alla taxichaufförer och rickshaw-wallahs som ville ha in oss i deras fordon. Efter en hetsig diskussion med många inblandade så fick vi tillslut tag i en taxi som kunde köra oss till Chambal Safari Lodge, ungefär 7 mil öster om Agra. Taxiresan blev en ren skräckupplevelse i sig och kanske hade jag tyckt att det var roligt om jag hade varit mer våghalsig; det gick extremt snabbt i den redan röriga trafiken och det var omkörningar mot mötande trafik och en j-a massa tutande. Vi kom i alla fall fram oskadda och blev varmt mottagna av både ägaren och personalen på lodgen. Vi fick snabbt vår stuga, som kallades Koel (en fågelart) och fick fräscha till oss innan vi gick och åt en rejäl buffémiddag.

Infarten till lodgen
 
Lodgens huvudbyggnad
 Vägvisare till de olika rummen på lodgen vilka alla har fågelnamn

Chambal Safari Lodge är en gammal jordbruksfastighet som de nuvarande ägarna har omvandlat till boende för naturturister och där de kan erbjuda olika safarimöjligheter i närområdet. Mest intressant är självklart båtturerna ut på Chambal River, men de har även turer till ett skyddat område för sarustranor och till en helig stad någon mil bort. Det finns även en så kallad ”Nature Trek” runt om på lodgen och i det omgivande jordbrukslandskapet som är tillsammans med en guide. Denna trek ingår i priset för boendet och håller på ungefär i 2 timmar. Guiderna på lodgen kan de mest eftersökta fåglarna och var de oftast befinner sig, men är även kunniga gällande övrigt djurliv och natur.

Ashy Prinia i senapsfälten utanför lodgen

Collared Scoops Owl – i boträd på lodgen
 Black-rumped Flameback – hona

Påfågel

Något som är riktigt bra med denna lodge är maten. Frukost, lunch och middag serveras i en riktigt vällagad buffé. En trevlig sak är när middagen närmar ig sitt slut så blir det en liten ”Evening Show”. Med det menas att personalen matar fram en familj indiska palmmårdar (Asian Palm Civet) med överblivna chapatibröd. De kommer fram helt oblygt på taket och snor åt sig de rivna bröden. Som fotograf får man ställa sig på en stol för att nå upp i jämnhöjd med taket. Det var en riktigt rolig upplevelse att få se de annars nattlevande och rätt osynliga djuren springa fram och tillbaka där på taket. Efter den lilla showen var det bara att sätta sig med en Kingfisher Beer vid lägerelden och njuta.

Kvinnor som samlar senapsfrön

Fruit Bat - en koloni på runt 50 st finns att hitta på lodgens mark 
 Indisk palmmård – matas fram med överblivna chapatibröd

Så här i efterhand måste jag säga att Chambal Safari Lodge var ett av de trevligare ställena vi bodde på under denna resa. Hela inramningen med den otroligt rogivande lodgen, riktigt god och vällagad indisk mat, vänlig och bemötande personal samt de spännande mötena i fågel-, djur- och naturväg gjorde hela vistelsen här mycket speciell. De försöker även få in ett ekologiskt tänk i deras koncept, vilket är beundransvärt i dagens rätt nedskräpade och förorenade Indien, det behövs verkligen. Jag rekommenderar verkligen ett besök här om man planerar en resa till denna del av Indien.

Kvällarna avslutas med Kingfisher Beer framför lägerelden

Tänk om…

…allt hade suttit där det skulle sitta!

Ibland kommer det sådana där fotolägen som man egentligen bara kan drömma om, lägen där man verkligen vill att allt ska sitta – skärpa, bländare, tid…ja en grym exponering där verkligen allt sitter som en smäck, men oftast kommer man hem med suddiga skott som förr eller senare åker i papperskorgen.

Nu senast hände det när Tomas Lundqvist, Edvard Vendelin och jag var i Dalarna och plåtade orrspel. En ung duvhök kom ner till spelplatsen och satte sig i en större tall. Självklart drog orrarna all världens väg och höken hann inte riktigt med i svängarna. Efter några minuter så tröttnar höken och flyger iväg, rakt emot oss. Jag hade ställt in kameran på följande AF och försöker i min iver att hinna med att få några flyktbilder. Höken glider närmre och närmre och när den är runt 15 meter från gömslet girar den upp och vänder tillbaka. Kameran exponerar bild efter bild och när jag sedan snabbt kollar igenom bilderna på displayen så verkar en bild ordentligt lovande…tills jag förstorar den!

Detta är dock den stora charmen med att plåta – möjligheterna till bra bilder kommer tillbaka, men det är inte alltid man förvaltar dessa möjligheter på bästa sätt och därför är det bara att fortsätta harva ute i spenaten.

Den ultimata ryggsäcken för den resande fotografen?

Efter att ha använt Gura Gears fotoryggsäck Kiboko under mer än ett år är det dags att summera några av mina intryck. Den har sedan jag köpte den varit med på två längre resor, till Svalbard och till Indien, men även under ett antal kortare turer här i Sverige (bland annat Abisko, Gotska Sandön och Öland). Första gången jag kom i kontakt med denna fotoryggsäck var för runt tre år sedan. Jag läste då en tråd på det amerikanska naturfotoforumet Naturescapes om en helt ny ryggsäck framtagen för fotografer av fotografer.  Det som gjorde mig extra nyfiken var att det verkade som att man kunde få ner väldigt mycket utrustning i väskan och att den ändå var kompatibel med de flesta flygbolags bestämmelser gällande mått på handbagage.

Bakom företaget Gura Gear och lanseringen av denna ryggsäck står den amerikanske naturfotografen Andy Biggs som efter många år på safariresor i Afrika tröttnat på funktionsodugliga lösningar för den resande fotografen. Han ville därför göra en ryggsäck i starka material, som var lätt och där man fick ner mycket utrustning, men sist men inte minst skulle den vara flygplanskompatibel.

Framsida

Det man först märker av när man har väskan opackad i handen är dess extremt låga vikt, ungefär 1,7 kg. Gura Gear har kunnat skära på vikten genom att först och främst gjort de vadderade väggarna något tunnare än en konventionell fotoryggsäck. Yttermåtten ligger dessutom inom de flesta flygbolags handbagageregler. I en lättåtkomlig ficka på utsidan finner man även ett smidigt regnskydd att dra över ryggsäcken vid nederbörd. Som tillbehör medföljer även en stor trave med extra skiljeväggar för att man själv ska kunna inreda väskan på det sätt som passar bäst. 

Ena sidan med mitt 600/4…
 …och i den andra med 2 hus, 200-400/4 och 1,4x TC

Det mest iögonfallande med Kiboko är dess två frontlock och att väskan är uppdelad i två separata delar att ha utrustningen i. Frontlocken öppnas ungefär som på bilar med måsvingedörrar. Utanpå de stora locken finns sedan varsitt ytterfack med flera fickor och möjligheter att stuva undan småsaker som till exempel extra batterier minneskort och filter. Längst ner på sidorna har man även två nätfickor som kan vara bra för till exempel en vattenflaska.

Bärsystemet 

Bärsystemet instuvat i sitt fack

Bärsystemet är välutvecklat och har många remmar för att kunna justera för den kroppstyp man har, både på axelremmar och på midjebälte. För att på ett enkelt sätt kunna stuva undan remmar och sele vid flygresor (och andra resor också för den delen) och inte behöva plocka bort allting från ryggsäcken har Gura Gear löst detta med ett separat fack för hela bärsystemet. Det enda man gör är att koppla loss alla remmar och föser in allt i den innanförliggande fickan för att sedan stänga med ett blixtlås.

Ibland kan jag dock uppleva att bärsystemet är i tunnaste laget (speciellt när all utrustning är med) och jag har nog sett andra väskor som då har ett skönare bärsystem, speciellt gällande stabilitet och vaddering. Det som gör att jag menar så är att axelremmarna är fästa i mitten av ryggsäcken och fixeras av att remmar fästes i den. Detta håller inte riktigt fullt ut när man bär ordentligt tungt då det ibland känns som den ”vobblar” på ryggen när man går. En sak som jag som jag även märkt av är att om man inte använder justeringsremmen mellan axelremmarna (alltså den i brösthöjd) så kan det vara så att det ibland känns som dessa glider ner mot armarna, vilket vid alla gånger inte är helt och hållet skönt. Ett minus för mig är även att det tyvärr inte finns något helt och hållet utarbetat sätt att fästa stativet utanpå ryggsäcken. Gura Gear menar att remmen och nätfickan är deras lösning på detta, men för mig hamnar då hela ekipaget på tok för högt upp och blir ostabilt om man dessutom har ett Wimberley på stativet. 

Stativfästet är en svag punkt på Kibokon och har en hög tyngdpunkt som gör det ostabilt

Detaljbild på dragkedjorna som är lätthanterade även med handskar

Yttertyget är i stark nylon som används vid tillverkning av båtsegel

Det som däremot finns rikligt av är småfickor för extraprylar så som batterier, minneskort och andra ”bra att ha”-saker, vilket är något som kan vara nog så viktigt under en längre resa. Flera fotografer har frågat mig under året om jag tycker att väggarna inte skulle skydda utrustningen nog, men jag har inte någon gång varit orolig att väggarna ska vara för tunna så de inte skyddar innehållet. Men å andra sidan så slänger jag heller inte runt så mycket med en ryggsäck som innehåller så pass mycket ömtålig utrustning.

På safari i Bandhavgarh National Park använde jag avbärarbältet för att spänna fast ryggsäcken vid jeepstolen

En rejält dammig ryggsäck efter en vecka på safari i Bandhavgarh

Kiboko finns tyvärr ännu inte att få tag på i handeln utanför Nordamerika och man kan fråga sig när de ska skaffa sig europeiska återförsäljare. Därför måste ryggsäcken beställas från distributörer på andra sidan Atlanten eller direkt från Gura Gears hemsida. Priset ligger i de övre klasserna och skrivande stund kostar den $ 399 (maj 2011) och på det tillkommer eventuell frakt, tull och skatt. Många ryggar nog för ett inköp med tanke på både pris och annat krångel, men med tanke på vad man får för pengarna så kan det vara värt både besväret och pengarna om det är så att man har behov av denna ryggsäck.

Är det då den ultimata ryggsäcken? På den frågan väljer jag att svara att jag har ännu inte hittat en ryggsäck som har hållit för alla de krav jag ställer, det finns alltid kompromisser att ta hänsyn till, men just nu passar Kiboko allra bäst för mina behov.

En påskhelg på Öland

För fjärde året i rad spenderades påskhelgen på södra Öland, det har visst blivit en liten tradition att åka dit över en långhelg och plåta lite men först och främst bara ta det lugnt. Vi hyrde in oss i ett rum på Ottenby vandrarhem med närhet till hela Ottenbyområdet. Eftersom vi hade kommit ner rätt sent under skärtorsdagen blev det en sovmorgon på långfredagen och jag gick ut vid 06-tiden för att gå ner till kusten och reka lite platser att sätta upp gömsle under kommande morgonar.

Storskarvar

Den flög åt det hållet…

Eftersom påskhelgen låg rätt sent i april så var det en hel del folk på ön. Jag fotade tillsammans med både Patrik Wittenby, Stefan ”Oscar” Oscarsson/N och Hans Bister. Både Oscar och Patrik var med mig ner till stranden och gömslade under varsin morgon. Patrik och jag hade lite otur då en tjock dimma rullade in precis när vi smällde upp våra gömslen. Vi beslutade att sitta kvar ett tag och efter bara några minuter dök det upp några skärfläckor endast 10-talet meter framför oss. Efter ytterligare en stund hade antalet fläckor ökat till 20+. Helt galet häftigt, men tänk om det hade varit solljus.

Oscar kör hårt med sin D3s och AF-S VR 500/4

Bister (med en konstig vit glugg) och Patrik med D3s Och AF-S VR 600/4

Gömslen på Ölandsstranden – Oscars till vänster och mitt till höger

En av kvällarna spenderade jag på stranden nedanför Ventlinge på västra sidan. Det blåste en ostlig vind vilket gjorde att den västra sidan låg mer eller mindre i lä och vattnet om än inte helt och hållet spegelblankt men ändå väldigt lugnt. Vi fick bevittna en otroligt vacker solnedgång och en hel del fåglar i rörelse i den utmed den lugna strandremsan, bland annat större strandpipare, småtärna, gravänder och rödbenor. Här fick jag möjligheten till några motljusbilder som jag kommit att gilla så mycket.

Ladusvala

Skrattmås

Under morgonen på annandag påsk så var jag själv nere vid stranden och testade med lite lägre perspektiv genom att ha liggunderlag med mig och fälla ut stativet i full spagat. Gömslet vek jag inte ut helt och hållet utan lät det ligga på marken som ett ryggåstält. Jag gjorde samma sak på Gotska Sandön när jag var där förra året med bra resultat. Det dröjde inte länge förrän två skärfläckor landade nära en bit till vänster, de var lite oroliga och höll sig på avstånd men jag fick ändå några fina bilder. Efter en stund kom några strandskator ner och började kivas lite som bara strandskator kan. Samtidigt så kom en gravandshane simmande rakt emot mig och gick upp på en liten sandrevel framför mig för att helt sonika spatsera förbi mig på cirka 10 meters håll.

Gömsleteknik för låg fotovinkel med Ameristeps Doghougömsle

Skärfläcka

Strandskator

Hane gravand