Utställning på Naturbokhandeln

Posted in Bilder, Daniel tipsar, Fåglar, Utställning on april 11, 2012 by Daniel Stenberg

Image

Från påskhelgen fram till första dagarna i juni kan man beskåda ett urval av mina fågelbilder i printad form hängandes på en av väggarna på Naturbokhandeln i Stenåsa, Öland. Titta gärna förbi om ni är på ön under våren.

Bilderna är printade på ljusbeständigt akvarellpapper (som ger en fin struktur i bilderna) och är ramade tillsammans med en passepartout.

Image

Om Helgoland i Naturfotomagasinet

Posted in Daniel tipsar, Fåglar, Resa on mars 11, 2012 by Daniel Stenberg

I det senaste nummret av den nätbaserade tidskriften Naturfotomagasinet deltar jag med ett resereportage om den tyska ön Helgoland som jag besökte några dagar i slutet av juni 2009.

Direktlänk till reportaget:
http://www.fokusark.se/naturfotomagasinet/2012/03/helgoland-%e2%80%93-fagelon-i-tyska-bukten-daniel-stenbergn/

Resereportage om Svalbard i Vår Fågelvärld 6/2011

Posted in Bilder, Fåglar, Resa on mars 10, 2012 by Daniel Stenberg

I nummer 6/2011 av Vår Fågelvärld (Sveriges Ornitologiska Förenings medlemstidning) hade jag med ett resereportage om fåglar i och omkring Longyearbyen på Svalbard. I samma nummer fick jag även omslagsbilden som föreställer en hona brednäbbad simsnäppa (se ovan).

Om du klickar på länken här nedan kan du läsa hela reportaget i PDF-format:

Svalbard – Arktiska praliner

Något att se fram emot till hösten!

Posted in Daniel tipsar, Naturfotograferna/N on juli 11, 2011 by Daniel Stenberg

Naturfotograferna/N och Henrik Ekman ger till höstens ankomst ut boken ”Vår sanna natur”. Det ska bli otroligt intressant att läsa denna bok. Kolla in länken för ett smakprov:

http://www.boktrailer.se/9789153436836.swf

Tillbakablick: Tretåig mås

Posted in Bilder, Fåglar, Resa, Tillbakablick: on juli 2, 2011 by Daniel Stenberg

Bilden är tagen i juni 2009 på den tyska ön Helgoland som ligger mitt ute i Deutche Bukt (Nordsjön). I den nedåtgående kvällssolen upptäckte jag att måsarnas handpennor blev genomlysta och utgjorde en skarp kontrast gentemot den gråa bakgrunden (havet) och fåglarnas vit/gråa fjäderdräkt. Detta är den enda bilden av många som blev ordentligt bra, men den är heller inte helt 100% skarp på huvudet, men jag tycker de övriga elementen i bilden väger upp det oskarpa.

D700, AF-S VR 600/4, f/7.1, 1/500, ISO 400, -0.3, Gitzostativ och Wimberleyhuvud.

Chambal River

Posted in Bilder, Indien, Resa on maj 31, 2011 by Daniel Stenberg

Chambal River är inte en av de mest kända floderna i Indien, faktum är att den är relativt okänt för de flesta som reser i landet. Det är mest fågelintresserade som har koll på denna flod, mycket beroende på två arter mycket sällsynta arter, indiska saxnäbb och indisk tärna. Chambal räknas däremot som en av Indiens renaste floder där också de starkt hotade och rödlistade gavialkrokodilen och gangesdelfinen har relativt hälsosamma populationer. Chambal River är skyddad utmed flera ställen av dess lopp genom det indiska landskapet men den rinner tillslut ut i de bra mycket mer förorenade Yamuna (som rinner förbi både Delhi och Agra) och Ganges.

Safaribåtarna vid uppläggningsplatsen

Great Thick-knee
   Fulvous Whistling ducks

Under vår vistelse på Chambal Safari Lodge valde vi att åka ut på två båtturer, en nedströms och en uppströms. De har två båtar ungefär en halvtimmes bilfärd från lodgen och vägen dit går både igenom mindre samhällen och ett intressant ravinlandskap. Stopp görs utmed vägen på intressanta ställen för fåglar och andra djur. Det är helt påtagligt en annan fågelfauna i jordbruks-/flodlandskapet än den man mötte i Bandhavgarhs skogar.

Den första turen ut på floden förde oss nedströms. Jag hade innan visat intresse för att få in indisk saxnäbb och guiden hade tagit fasta på det. Det fanns dock mycket fåglar och andra djur att titta på innan vi var framme där saxnäbbarna skulle finnas. En Jungle Cat siktades på en strandbrink, flera gavialer låg och solade sig på stranden med utspridda kärrkrokodiler. Guiden ropar till att han såg en gangesdelfin och vi låter båten driva med strömmen ett tag, men ingen annan i båten hinner få syn på något mer än krusningarna på vattnet, snabbt gick det och det var lönlöst att försöka spana i kikaren. Tillslut fick vi dock se en delfinfena som snabbt försvann igen och sedan dök upp tre-fyra gånger till. Fågelmässigt så stiftade vi bekantskap med bland annat Small Pratincoles, Great Thick-knees, Fulvous Whistling Ducks, River- och Black-bellied Terns, Black-necked Stork och ett gäng andra arter.

 Indiska saxnäbbar

Indisk saxnäbb

Tillslut så upptäckte vi en flock saxnäbbar som stod och vilade på en sandbankGenom att göra en lov runt sandbanken och vara tysta så kom vi väldigt nära, men när båten slog i stranden så flög de iväg, men kom snart tillbaka. De flög flera varv runt oss och landade sedan en bit bort. Vi stannade en stund innan vi började båtresan tillbaka till utgångspunkten.

Kärrkrokodil

Gavial

Gavialer

Den andra turen på floden gick uppströms. Jag hade frådet gick att komma närmare gavialen, då jag inte hade fått några riktigt bra bilder på denna speciella och fiskätande krokodilart. Fågelmässigt kom det att vara ungefär samma arter som vi tidigare stiftat bekantskap med – men berguv, hökörn och några större flockar av stripgäss och rödhuvade dykänder var nya bekantskaper på resan. Efter någon timme på floden kom vi fram till några mindre öar i floden och här låg det ett större antal gavialer och solade sig varma. Eftersom gavialerna generellt är mycket svåra att ta sig nära krävdes en lugn och tyst båtfärd vid dessa öar. Flera av de långnosade gavialerna gick ner i vattnet men andra stannade kvar och lät oss glida fram väldigt nära. Det var en mäktig känsla att ha ett så pass sällsynt och speciellt djur framför oss. Upprymda av dessa upplevelser var det dags att bege sig vidare på vår resa genom Indien…

Gäst: Jonathan Björklund – Hornøya

Posted in Fåglar, Gäst:, Resa on maj 24, 2011 by Daniel Stenberg

Uppe på arktiska breddgrader hittar man den lilla norska kommunen Vardø. Här bor det ca 2000 människor, men det är inte byn i sig som är själva resmålet utan den lilla ön Hornøya strax utanför hamnen. Efter några minuters båttur anländer man den lilla ön och rätt in i ett enormt fågelliv. Sillgrisslor och tordmular flyger tätt förbi och de tretåiga måsarna skriker på sina närgångna grannar för fulla halsar.

60 meter över havet ligger en gammal fyr som används som bostad åt forskare, fågelskådare och turister året runt. Vägen från bryggan upp till fyren passerar man toppskarv som bygger sina reden men även flera hundra par av gråtrut och havstrut häckar vid sidan av stigen. Här spenderade jag fyra dagar.

Denna tur gav mig mina första möten med sillgrisslan och redan den första kvällen tillbringades mitt ibland dem i en av de stora kolonierna. På endast några decimeters håll upplevde jag parningslekar och hanar som slogs om de mest attraktiva sittplatserna. Här skymtade jag även några par spetsbergsgrisslor men de lämnade jag till en senare dag.

Vädret på dessa breddgrader är allt annat än förutsägbart, så när man packar väskan får man förbereda sig på det oförberedda. När jag anlände Hornøya var det vår i luften, morgonen efter hade det landat en decimeter nysnö på backen. Snö och rusk, solsken och dimma kan ge en många fotomöjligheter med tanke på det fantastiska ljus som återfinns här uppe. Med hjälp av snö kan man locka fram karaktären hos de olika fåglarna, med flera spännande resultat.

De fem huvudarterna man får chansen att arbeta med är lunne, sillgrissla, tordmule, toppskarv och tretåig mås. Man finner dessutom ett stort antal gråtrutar och havstrutar, men man kan även få uppleva möten med spetsbergsgrissla, tobisgrissla och en och annan stormfågel. Gillar man rovfåglar så kan man ha turen att få se havsörn som dyker efter lunnefåglar.

Det kanske mest intressanta jag fick uppleva på denna tur var hur de tretåiga måsarna beter sig i kolonierna. De flyttar runt kolonierna från år till år efter hur attraktiva de olika häckningsklipporna är, och här gäller det att skaffa sig bästa läget. Redena byggs väldigt tätt och ibland ryker enskilda individer ihop för att hålla de andra undan. Vanligtvis bits det och skriks lite sedan så är rundan över, men ibland eskalerar fighterna. Jag fick se tre stycken måsar som slogs i över 40 minuter om den samma platsen. Naturen är inte snäll och det hela slutade i en kraschlandning för den ena med en bruten vinge. Genom att den var ringmärkt gick det att avläsa att den var hela 15 år och dessa avslutades i käften på en havstrut en timme senare.

Ger man sig upp till västra Europas enda arktiska kommun så kommer man åka hem igen med en oförglömlig upplevelse. Att kunna komma så nära alla dessa fåglar och verkligen få se deras vardag gör mig som naturfotograf glad och upprymd.

Jag kommer garanterat åka tillbaka hit igen!

Jonathan Björklund